Emma skriver av sig all skit... eller så int...
Jag blir så trött på det här! Det är alltid jag som håller samtalet, alltid den som skriver först…
Det blir så tråkigt i längden och jag börjar känna mig som en irriterande, efterhängsen skitunge:(
Jag som var så jäkla glad i tisdags, onsdagen var Ok sen på torsdagen var allt bara skit, som vanligt vilket det fortfarande är…
Jag vill inte att det ska vara så jäkla jobbigt hela tiden, varför kan aldrig jag få vara lycklig utan en massa baksidor? Nej, sa Gud och vände ryggen till -.- Inte för att jag tror på Gud då men ändå! Tror hellre på stjärnorna om det nu är tvunget att tro på ngt… De är inte lika undvikande och oförutsägbara :P
Nu över till nästa gnällobjekt:
Emma vill RESA, nuuu!!! Det har nästan börjat kännas instängt att bara vara hemma hela tiden, jag vill ut och resa, se mer av världen än bara Åland och Sverige!
Men tyvärr är det så att jag måste säga det till pappa, så det blir inget med den saken då vår kommunikation inte är den bästa direkt -.- Men en sak: Varje gång jag är där så är jag alltid rädd för att göra något, träffa mina vänner osv bara för att han är så jävla dum i huvudet och tycker att jag ska stanna där i isoleringen -.- jag menar, jag måste väl få ha ett liv fastän jag bor där?? Jag är ju inte precis hemma jämt när jag är hos mamma? Men neej, jag måste absolut vara där heela tiden och ha så urbota tråkigt i 2 dygn-.-
Nog klagat nu Emma… Resten får du ta en annan gång
En timme senare= nästa gång
Nej, satan ändå!! Nu har den jävla idioten fått mig att gråta över honom också, jag klarar inte en till!
Precis när man börjar känna att det är okej att öppna sig och försöka lita på någon får man en jävla smäll rakt i ansiktet( bildligt talat). Jag kommer aldrig att hitta någon som jag kan lita på om alla bara gör såhär, jag vågar ju aldrig försöka...
Ja,det var min dag det... Bara skit alltihop...
Ciao,see you in hell my friends...
Emma
