Lucia...

Mitt hjärta gråter. Det har krossats, igen.

Hela mitt inre skriker av smärta. Men jag försöker ändå le.
För jag vill inte visa dig att du har sårat mig.©



Var och tittade på luciatåget med två vänner, det hade kunnat vara härligt om jag inte hade sett ett bekant ansikte...

Har så gott som bott hos Sara hela helgen, sov nämligen där fredag och lördag och kom inte hem förrän vid tvåtiden idag:P Det kändes ganska bra att ha människor omkring sig. Jag blir liksom deppig nästan så fort jag är ensam, tråkigt nog... Hade jag inte varit hos Sara hade jag varit ensam hemma hela lördagen och antagligen nästan bara suttit och lipat hela dagen. Så tack Sara, för att du finns :)

Har Engelskaprov imorgon och har inte läst alltför mycket skulle jag väl kunna säga. Nej gud vad det där lät fånigt:P Jag säger det inte alls för att verka cool som inte läser på prov eller så men jag vet inte, det går bara inte:/ Jag kan känna sent kvällen innan provet att faan jag måste plugga! Men det går bara inte! Kanske mitt undermedvetna tycker att jag har viktigare saker att tänka på? Hmm... det låter ganska sjukt:P
Men aja, nu ska jag... Sörja eller vad jag nu gör:/ Ciao!




Emma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0